Unga hyresgäster som inte har kötid - kan det vara otillåten andrahandsuthyrning ?
Hej,
Jag har undrat länge över en sak. Jag går på visningar ibland i innerstan och kan se vilken kötid som krävs. Även i mitt egna hus i Fredhäll är det lika märkligt. Min fråga gäller: När unga hyresgäster låt oss säga 25-30 år gamla, (födda 1990...) som därmed omöjligt kan ha kötid till dessa lägenheter på Kungsholmen, i mitt hus är det kötid från 1983 och bakåt, ändå bor där så fattar jag inte?
Gäller inte andrahandsuthyrning eftersom några i mitt hus bott längre än ett år.
Och en kille som öppnade på en visning var från USA????? Kötiden i Lindhagen är från 1985 och bakåt... Han kan ju omöjligt ha varit medlem sedan dess i annat land. Han var dessutom inte över 30 år!
Hur går detta till? Är det byten via andra hyresvärdar så de går före SKBmedlemmar?
Hyr dom av sina föräldrar? Hur länge då?
En flicka i mitt hus är ca 25. (jag frågade). Dvs född 1995. HUR kan hon då bo på Stagneliusvägen 29? (kötid ca 1983).
Förklara gärna för jag får inte ihop det annars.
Mvh
Thomas
Jag har undrat länge över en sak. Jag går på visningar ibland i innerstan och kan se vilken kötid som krävs. Även i mitt egna hus i Fredhäll är det lika märkligt. Min fråga gäller: När unga hyresgäster låt oss säga 25-30 år gamla, (födda 1990...) som därmed omöjligt kan ha kötid till dessa lägenheter på Kungsholmen, i mitt hus är det kötid från 1983 och bakåt, ändå bor där så fattar jag inte?
Gäller inte andrahandsuthyrning eftersom några i mitt hus bott längre än ett år.
Och en kille som öppnade på en visning var från USA????? Kötiden i Lindhagen är från 1985 och bakåt... Han kan ju omöjligt ha varit medlem sedan dess i annat land. Han var dessutom inte över 30 år!
Hur går detta till? Är det byten via andra hyresvärdar så de går före SKBmedlemmar?
Hyr dom av sina föräldrar? Hur länge då?
En flicka i mitt hus är ca 25. (jag frågade). Dvs född 1995. HUR kan hon då bo på Stagneliusvägen 29? (kötid ca 1983).
Förklara gärna för jag får inte ihop det annars.
Mvh
Thomas
Följ inlägget
0
följare
Tack för din fråga. Du pekar på en problematik som omfattar många fastighetsägare, inte minst SKB. Jag besvarar din fråga generellt - utan att gå in på de exempel du nämner.
Endast SKB-medlemmar kan intresseanmäla till publicerade lägenheter. De som kallas till en lägenhetsvisning är alltid SKB-medlemmar. Vidare är de som kallas till visning, de medlemmar som har längst kötid av alla som gjort intresseanmälan för den aktuella lägenheten. Vanligtvis kallar vi 60 medlemmar till visning. Medlemmar som efter genomförd visning är fortsatt intresserade tackar ja på hemsidan. Den medlem med längst kötid som tackat ja får erbjudande om att teckna kontrakt och flytta in i lägenheten.
I samband med erbjudande om kontrakt frågar vi om nuvarande boende i syfte att säkerställa att medlemmen ska använda SKB-lägenheten för sitt eget permanenta boende. Detta poängteras också vid kontraktsskrivning och i hyresavtalet finns en särskild bestämmelse om att hyresgästen endast får använda lägenheten för sitt eget permanenta boende och inte hyra ut i andra hand utan SKBs tillåtelse.
Trots detta vet vi att medlemmar ändå använder sitt medlemskap för att skaffa lägenhet åt någon annan. Ibland ser vi själva tecken på det och då följer vi upp dessa indikationer. Ofta saknar vi tyvärr bevis som håller för att förhindra medlemmen att hyra lägenheten. Vår uppgift är ju att hyra ut lägenheter enligt turordning och måste ha säkra bevis för att medlemmen inte avser använda lägenheten själv, för att vi ska kunna frångå turordningsprincipen.
Att hyra en lägenhet för att låta någon annan bo där är otillåten andrahandsuthyrning. Det gäller både när det sker direkt efter inflytt, eller senare under kontraktstiden. Det gäller också oavsett vem man hyr ut till. Att låta ens barn bo i lägenheten när man själv bor någon annanstans är alltså också otillåten andrahandsuthyrning.
Medlem som hyr ut sin lägenhet utan tillstånd från SKB riskerar att bli uppsagd från sin lägenhet. Medlem som måste lämna lägenheten efter uppsägning från SKB mister också sitt medlemskap och hela sin kötid. *
Vi jobbar aktivt för att motverka otillåten andrahandsuthyrning. Detta arbete börjar redan i samband kontraktsskrivning genom frågor om nuvarande bostad och information om regelverket. Vi har också en handläggare som så gott som uteslutande jobbar med otillåtet boende. Hon utreder anmälningar från grannar och andra indikationer som tyder på att det är någon annan än SKB-medlemmen som bor i lägenheten. När vi har tillräckligt att gå på säger vi upp hyresavtalet och inte sällan blir det ärenden som avgörs av hyresnämnden.
I arbetet mot otillåten andrahandsuthyrning är vi helt beroende av förstahandsinformation från personer som är beredda att vittna om sina iakttagelser. Det kan vara grannar, SKB-personal eller andra som har relevant information och är beredda att berätta om det i hyresnämnden.
För de allra flesta av SKBs medlemmar är det viktigt att värna turordningsprincipen och att lägenheterna hyrs ut enligt kötid till medlemmar som ska använda lägenheten för sitt eget permanenta boende. Tyvärr finns det några medlemmar som använder sitt medlemskap för att ordna bostad åt familjemedlemmar eller andra närstående. Säkert finns det också de som gör det för ekonomisk vinning. De är tillräckligt många för att detta ska vara ett problem - i synnerhet när det gäller mindre lägenheter i attraktiva lägen.
Du och andra medlemmar är viktiga för att vårt arbete mot otillåtet boende ska vara framgångsrikt. Kontakta oss om du har information som vi kan ha användning för i detta arbete. Ring 08-704 60 00 och be att få prata med handläggaren för otillåtet boende eller mejla otillatet.boende@skb.org.
* I vissa situationer kan man få tillstånd att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Man ska då ha beaktansvärda skäl och SKB följer branschorganisationernas rekommendationer som bygger på hyresnämndens praxis. Läs mer här: https://fraga.skb.org/org/skb/d/vilka-regler-galler-for-uthyrning-i-andra-hand/
Jag är medveten om att somliga yngre hyr andrahand helt enligt reglerna. Men det gäller ju bara ett år. När jag ser yngre som EJ kan ha kötid enligt ålder/kötid, och bor LÄNGRE än ett år, så blir jag ju skeptisk... Hur har hen hamnat i huset?
Det svåra som granne är ju att fråga när någon är född. För med svaret om födelseår så begriper jag ju omedelbart att det inte är dennes egna kontrakt...
För i mitt hus Fredhäll Hedbornstigen gäller KÖ tid från ca 1983. Då ska man vara 37 år om man ställdes i SKB kön som nyfödd, eller hur?
Ge mig gärna tips på hur man frågar någon som uppenbarligen ser ut som 25, hur hen hamnat där? Mvh Thomas
Andrahandsuthyrning kan pågå längre. Det som avgör är förstahandshyresgästens skäl. Provboende är begränsat till ett år, men arbete/studier på annan ort kan pågå längre. Vi godkänner ett år i sänder, men förlängning kan ske när kraven uppfylls.
Om du misstänker otillåten andrahandsuthyrning är det bästa att du anmäler det till SKB. Vid osäkerhet är det bäst att du ringer till vår handläggare för otillåtet boende. Vi tar då kontakt med hyresgästen och gör en utredning. Det är inte du som ansvarar för att bedöma ålder på dina grannar. Om dina misstankar var ogrundade lägger vi ner utredningen. Det viktigaste är att du redogör för dina iakttagelser och är beredd att vittna om dem för att vi ska kunna driva ärendet vidare om dina misstankar visar sig stämma.
37 år ålder (född 1983) krävs i mitt hus i kötid.
Är man då 20 år, så är det förmodligen en andrahandsuthyrning.
Tack för din fråga.
Svaret är nej. Man kan aldrig bo sig till besittningsrätt gentemot hyresvärden, genom en andrahandsförhyrning.
Hyresvärden (fastighetsägaren) har ett hyresförhållande med förstahandshyresgästen. Förstahandshyresgästen har i sin tur ett hyresförhållande med andrahandshyresgästen. Det innebär att andrahandshyresgästen aldrig kan få besittningsrätt gentemot hyresvärden (fastighetsägaren). Därför är det viktigt att första- och andrahandshyresgästen hanterar frågan genom att avtala bort besittningsrätten.
Om man inte avtalat bort besittningsrätten och andrahandsuthyrningen pågått så länge att besittningsrätt har uppstått mellan första- och andrahandshyresgästen (mer än två år) leder det ändå inte till att andrahandshyresgästen kan få lägenheten. Den besittningsrätt som uppstått mellan första- och andrahandshyresgästen är svagare än en förstahandshyresgästs besittningsrätt hos hyresvärden - och i praktiken inte värd något. Konsekvensen om andrahandshyresgästen inte vill flytta frivilligt blir att förstahandshyresgästen kan behöva vända sig till hyresnämnden för att få ett beslut om att andrahandshyresgästen ska avflytta. Detta kan dock ta tid.